Trött och klok!!

Klockan är 16.32 och det är söndag den 20 november. Jag är trött, galet slut på, fastän jag vilat sedan fredag kväll. Ändå har jag bestämt mig för att skriva min blogg – det eftersom jag bestämt att ett nytt inlägg ska publiceras varje söndag. Skriva ska jag, oavsett vad det kostar – eller hur?! Självklart! Hur jag mår, om jag vill och orkar blogga, det kommer i andra hand. Det viktiga är att jag följer min plan. Visst, jag är tjurskallig och kanske är det läge att välja bort den boll jag spelat så bestämt med i sju veckor. Men det gör jag inte. Anledningen: jag har vilat totalt sedan fredag kväll och inte gjort något som tagit energi. Istället har jag bara fyllt på. Jag har agerat på samma sätt som när jag var elitidrottare. Sedan i fredags har jag gjort precis det jag behövt för att i denna stund kunna fortsätta följa min plan och uppnå de mål jag satt. För hade jag inte vilat i helgen, hade det inte blivit något inlägg. Då hade jag brutit mitt flöde.

Kanske tycker du att min bestämdhet är dumdristig? I så fall förstår jag dig. Jag håller med, men ibland får vi icke-elitidrottare agera målmedvetet och göra det som krävs. Ibland får vi sätta de egna behoven av vila åt sidan. Ibland får vi tänja våra gränser. Ibland får vi stänga ute resten av världen. Ibland får vi bete oss dumdristigt. Hur många gånger har inte Kalla, Haag, Hellner och Olsson bitit ihop fastän det tagit emot.

I fredags lade jag ut ett meddelande på facebook, innan jag satte mig på planet till Östersund. Om min trötthet, mängden jobb och den önskan jag hade. "Vet att jag är en frånvarande vän, men tiden räcker inte till för er, just nu, hoppas på överseende". Det följdes av tillägget " saknar er". Efter jag skrivit dessa rader och fått fina bemötanden kunde jag släppa tanken om att vara en dålig kompis. Då blev det enklare att vila. På samma sätt kunde några av de som förväntade sig något av mig i helgen sluta med det.

Tydlighet är välgörande. Både för en själv och andra. I mitt första blogginlägg skrev jag om våra begränsningar och hur vi medvetet behöver välja bollar. Nu erkänner jag att kompisbollen fått ta plats i lådan en stund. Samtidigt tydliggör jag att mitt val gäller just nu och att saknaden är stor. Jag gillar tydlighet. I helgen har jag haft ett tydligt fokus: återhämtning. Det har varit behövligt för mig att bli uppassad och inte göra något alls, annat än att fylla på med nya krafter.  

Jag har andats med magen, blundat, vilat och sovit. Två gånger per dag har jag tagit hand om mina händer som reagerat kraftfullt på veckans tempo. Mitt handeksem hade en irritationstopp i fredags och gjorde mig olycklig.  Sedan dess har mina händer badat i en stark saltlösning morgon och kväll. De har fått det jag inte gett dem tid till under veckan. Oj, vad glada de blivit. Idag är de lugna.

Jag har ätit gott och näringsriktigt, fått massage och sluppit undan alla hushållssysslor. Fyra gånger per dag har jag tagit hand om mina ögon som i fredags var röda. Under tystnad har jag slutit mina ögon och gett dem ledigt. Innan har jag droppat i allergidroppar. Vilandes har jag tänkt sköna tankar som handlat om ingenting förutom att jag är värd en lugn helg och klok som tar mig en. Mina ögon tackar mig. Idag finns inget rött kvar i dem. Jag tackar dem och min läkande förmåga.

Jag har varit ute i naturen, gått sakta och tagit in allt det vackra. Ljudet från Storsjön, känslan av att vara fri och synen av mosstäckta stenar. Allt det fina har skänkt mig ett lugn. När min vän (som tagit hand om mig i helgen) pratat på och jag velat ha tyst, har jag bett om tystnad. Även det har jag fått. Nu är det söndag och middagstid. Snart blir jag serverad öring och kommer säkert att vilja prata igen. Orken är åter.

Klockan är 17.37. Nu har jag skrivit mitt sjunde blogginlägg. Likt en elitidrottare har jag målmedvetet följt min plan. Likt en elitidrottare har jag tagit ansvar för mitt mående och kommande resultat. Imorgon kommer jag att vara på topp igen.

Med dagens rader hoppas jag inspirera en och annan att tänja på gränserna och samtidigt ta ansvar för det egna välbefinnandet, liksom kommande framgångar. Något alla vinner på. Sedan en viktig sak: spa behövs egentligen inte. Vi kan hjälpas åt att "spaa" varandra en helg nu och då, hemmavid. En annan gång kommer jag att få ge av mig och ta hand om någon tillbaka.

Ha det gott i kommande novembervecka. Gör ditt yttersta för att göra medvetna val, som gör att det blir bra för dig själv och de i din omgivning. För så är det, det du och jag gör - det gör faktiskt skillnad!